Vänner?

Vänner?

Jag brukar undvika att bli privat, personlig ja, men privat nej, men jag läste en artikel som jag kände att jag ville problematisera!

Det fanns en tid då jag inget hellre ville än att passa in, ha massor av vänner, ha en sådan där bästis-bästis men jag gick i en liten skola med få tjejer så det var ju som det var man fick vara med den som fanns och det var väl ok då när man hade ganska enkla intressen. Jag fick ju höra att det finns ju fler att välja på högstadiet och jag fick fler vänner som jag umgicks med både killar och tjejer men inte så många och inte så nära.

”Man kan ju hittar fler på gymnasiet – samma intressen liksom”

Universitetet – alla är ju nya och vi har ju verkligen valt samma utbildning. Nya jobbet, mamma-gruppen, det var bara att inse, jag är inte den som samlar på mig massor av vänner, det är bara så jag är. Det är nog så att jag även undermedvetet är ganska selektiv när det gäller att släppa in. Att jag separerar det jag själv valt och det som jag råkar hamna i som grupper eller arbetslag. Det har troligen med min INTJ-personlighet att göra.

http://www.tidningensolo.se/lasaren-jessica-jag-ar-over-30-ar-men-jag-har-inga-vanner

Jag läste alltså denna artikel om en kvinna i min ålder som ville ha nya vänner, hon hade provat massor av saker, (som jag också gjort) men är det så att vi matas med en skev bild av vad det betyder att ha vänner? Kvinnan berättar att hon har vänner men att de bor långt bort, om man har vänner så gäller det att fortsätt att ta kontakt med dem. Är det så att kvinnan egentligen inte vill bo där hon är och därför inte vill rota sig? Vill hon ”hem”?

Behöver alla ha lika många? Är många vänner ett tecken på framgång eller är det mer ett tecken på att man har svårt sålla fram de som verkligen kan ge dig riktig vänskap? Hellre få men goda där man tar och ger än många där man ska lägga ner tid och kanske inte får så mycket tillbaka. Har du få en goda vänner odla dem!

Bli vän med dig själv och fundera på vad som hindrar dig, eller om det faktiskt är så att det är ett yttre tryck som får dig att känna dig ensam!

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. Lena skriver:

    Gud vad intressant att läsa.
    Jag är själv INTJ och vetat det sedan ca 10 år tillbaka.
    Känner igen mig väldigt mycket i det du skriver.
    Det roliga är att när jag fick två väninnor att göra testet så blev de det också, helt oberoende av varandra eller av mig.
    Två andra väninnor till mig är ENFP och ska tydligen vara match made in heaven både i vänskapliga och romantiska sammanhang, enligt de här teorierna.
    Tack för väldigt intressant läsning! 🙂

Lämna ett svar till Lena Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *