Ingen perfektionist

Hos mig förblir sängen obäddad, sist jag bäddade med överkast var när mäklaren skulle värdera vårt hus. Jag borde städa både badrummet och köket mycket oftare (även om köket rent tekniskt är min mans ansvar) men det gör inget – för jag är ingen perfektionist!

Att leva upp till ”normen”

Det finns 24 timmar på ett dygn. Minst 8 av dem jobbar de flesta, 8 sover vi förhoppningsvis. Det tar några timmar att handla, laga mat, äta, duscha, ja, ni vet… Så NÄR ska man hinna vara perfekt? Ja, fem,sex timmar i veckan kanske är realistiskt. Så tänk och sänk dina krav på dig själv!

Det jag vill ge er är inte en perfekt värld utan en organiserad värld där de där tråkiga vardagssysslorna görs på ett sätt som är enkelt, effektivt och som klarar att försummas i flera veckor utan att allt rasar! Det tar ett tag att få ordningen men sen är det bara att njuta!

Varför?

Kort historisk tillbakablick

Det var när familjer slutade bo ovanpå eller bakom verksamheten de drev för att i stället skilja på mannens värv och familjens hem, vilket blev kvinnans domän som idén om hemmafrun kom. Om kvinnan som ska locka hem sin man från jobbet med mat och ett vackert hem. När var det? Någon gång på 1800-talet. Hur många andra saker från 1800-talets syn på kvinnan eller hemmet håller så många nu hårt i som ”Det perfekta hemmet”?

Visst hade männen och kvinnorna olika sysslor under tiden före men de gjorde sina saker på ungefär samma ställe och nog kunde de göra varandras jobb om det behövdes för de var ju på samma plats.

Tillbaka hem?

Är vi på väg tillbaka hem nu när alla ska börja jobba allt mer hemma? Kommer vi att hoppa tillbaka till att både bo och arbeta på samma ställe nu när allt fler kan jobba hemifrån?